Den Uppochnedvända Utställningen
 
 Vår syn på tid och rum, orsak och verkan har ändrat många gånger unders historiens lopp. Än har man sett tiden som en spiral med ständigt återkommande, upprepade händelser; än har jorden varit platt som en pannkaka. Senast var det Albert Einstein som var stenen [tyskans Stein = sten] som kastades i det glashus av illusioner om universums verkliga beskaffenhet som vi hade byggt upp; allting gick än en gång sönder och måste börjas nästan från början - Verkligheten ändrades i ett slag, kan man säga. Plötsligt var tiden och rummet på något sett som delar av samma dimension och dessutom var båda relativa - "illusionen om det förflutna och det framtida är ytterst seg, men icke desto mindre en illusion", sade Einstein.
 - Det som också är ytterst intressant är att Einstein aldrig avslöjade hur han egentligen hade kommit fram till den djupaste insikten i sin teori. Kanske var han som många konstnärer; inspirationen kommer och går som vinden och ingen vet varifrån den kommer och vart den är på väg.
 Ja, Verkligheten är mer mystisk är 'realistisk', kan man kanske tycka....
 
 Denna Uppochnedvända uttsällning vill ta vara på det mystiska och oväntade i vårt förhållande till tiden och rummet, och kanske i synnerhet till kausalförhållandet, d v s på hur vi ser på vad som är orsak och vad som är verkan. Många gånger när man ser bakåt på sitt liv är det som om det som kommit senare i livet på något sätt skulle ha påverkat det som kommit före; ja, som om den senare händelsen rent av skulle ha framkallat den förra. I kvantfysiken t ex vet man nuförtiden om förändringar i en vas' atomstruktur före den skall fällas till golvet och gå sönder!
 Och kan det vara en slump att i många kulturer, många äldre och visare än vår egen, t ex den judiska och arabiska, skriver man från höger till vänster och inte tvärtom som vi gör? Kanske vill de kulturer säga något om orsakssammanhangen i livet med detta för högerhänta ganska otympliga sätt att skriva...? Ja, vad är det egentligen som är 'före' och vad är det som är 'efter'? Och vad betyder det?
 - Ja, vår värld är sannerligen mer mystisk än vi trodde och den s k vetenskapliga revolutionen har ingalunda uttömt den på innehåll och mysterium - tvärtom; våra frågor är nu än mer djuplodade, kan man säga.
 Och när som helst kan nästa 'sten' komma som igen kullkastar våra finaste teorier om hur det nu egentligen förhöll sig med tiden och rummet, orsaken och verkan... ;-)
 
 När jag ser på mitt eget liv så verkar det i en bakspegelsblick ofta så att det som kommit senare i livet på något sätt har varit framme och påverkat de val jag gjort före det. "Det var ju för att jag visste att jag skulle komma hit som jag då gjorde det och det", kan man höra sig säga. Vad är det då som har påverkat vad? Är det som den västerländska rationalismen vill undervisa oss att männsikan själv myndigt gör sina val och sen får man 'ligga som man bäddar'? Eller kan det vara så att vi är kallade till en högre nivå av existens och själva Kallelsen, ja, det som kommer senare i livet, påverkar och t o m avgör det som händer idag - dock utan att åsidosätta vår vilja? Kan det rent av vara så, att Kallaren stödjer vår ofta vacklande, ytliga och osäkra vilja att välja det Djupare, Vackrare, Mer Bestående...? Ja, vem vet...., livet är fullt med mysterier.
 
 Denna utställning är uppbyggd på ett sätt att man kan titta på konstverken i den vanliga ordningen 1, 2, 3 osv eller så kan man se den baklänges - eller börja i mitten. Eller så kan man lite vända på huvudet och titta på verken uppochned eller från sidan. Jag hoppas att utställningen talar till var och en på det sätt som just han/hon behöver och kan ta emot i sin aktuella livssituation. Må utställningen tala till just de nivåer av vårt väsen som gör att vi hittar nya insikter och vägar i vårt liv, sådana kreativa nya infallsvinklar och lösningar som vi aldrig skulle ha kunnat tänka ut för en stund sen. Huvudsaken är att vi var och en är öppna för en ny synvinkel på den så mångfacetterade Verkligheten, den som ingen någonsin kan uttöma utan som alltid öppnar nya och större vida fjärdar för vår beundran.
 
 
I Töölö, Helsingfors, den 8.8.2007          
 
               Ari Kovero   

Back